Genom Asien i Sven Hedins spår

Kärnan i Sven Hedin-projektet är en serie expeditioner i Sven Hedins fotspår ledda av National Geographic-utforskaren Lars Larsson. Huvudsyftet med expeditionerna är att med utgångspunkt från Sven Hedins efterlämnade arkiv och samlingar, undersöka hur naturen och kulturlandskapet på de platser han besökte för över 100 år sedan har förändrats. Det är en resa som tar Larsson uppför snöklädda berg, nedför vilda floder och genom glödande öknar.

Sven Hedin (1865–1952)

Sven Hedin (1865–1952)

Geograf, upptäcktsresande, äventyrare och författare

Sven Hedin var en berömd geograf, upptäcktsresande, äventyrare och författare. Genom enkel kurs- och vägmätning utforskade och kartlade han större områden över land än någon annan person i historien. Sammanlagt tillbringade han nästan 20 år i fält med att fylla i de sista vita fläckarna på kartan över Centralasien. Hedins självbiografi, ”Mitt liv som upptäcktsresande”, marknadsfördes 1925, av hans förläggare i New York, som ”den största berättelsen om utforskning och äventyr av den störste upptäckaren av dem alla”. National Geographic Adventure valde 2001 samma bok som en av världens 100 bästa äventyrsböcker genom tiderna. Hedin var när det begav sig en internationell superkändis och en svensk nationalhjälte, men hans aldrig sviktande stöd för Tyskland, under båda världskrigen, gjorde att försköts från vårt kollektiva minne. Idag har hans vetenskapliga gärning till stor del glömts bort av allmänheten.

Sven Hedins stiftelse bildades 1952, efter Sven Hedins död, i enlighet med hans testamente. Den innehåller hela den vetenskapliga och finansiella egendom som Sven Hedin lämnade efter sig och den ägs av Kungliga Vetenskapsakademien.

Kirgizistan/Kina 2015: Isbergens fader

Vi undersökte hur långt glaciärfronterna på Muztagh Ata (7,546 m.ö.h.) hade dragit sig tillbaka sedan 1894 och upprepade Hedins försök att bestiga berget.

Läs mer

Återfotografering: Karavanserajen Rabat gur

1906: Rabat-gur var en ståtlig karavanseraj längs vägen till Tebbes – en landsvägskrog för köpmän som fick tak över huvudet och möjlighet att köpa förnödenheter för den fortsatta resan samt mat till kamelerna.

2013: Karavanserajen var byggd av tegelstenar från andra byggnader, men nu har den gått samma öde till mötes som de gjorde. Kamelerna är borta, bara grushögar återstår. Idag sker alla transporter med lastbilar. Today, trucks are the preferred means of transport.

Tadzjikistan/Afghanistan 2015: Wakhan

Hedin besökte Wakhankorridoren 1895 och hamnade mitt i ”Det stora spelet” – maktkampen mellan de ryska och brittiska imperierna om herraväldet i Centralasien.

Läs mer

Första gången Sven Hedin skapade rubriker på omslaget till National Geographic Magazine var i november 1901. ”Sven Hedin’s explorations in Central Asia” var rubriken på artikeln och den beskrev hur han fann den försvunna staden Lou-Lan i Taklamakanöknen.

Exakt 112 år efter att Sven Hedin första gången hamnade på omslaget till National Geographic, var han återigen rubrikernas man. Omslaget togs av Lars Larsson och han skrev också ett 24-sidigt reportage om Iranexpeditionen som publicerades i november 2013.

Iran 2015: Teheran till persiska viken

Vi följde Sven Hedins färdväg från hans första resa till persien 1886. Den tog oss från Teheran till persiska viken. It took us from Tehran to the Persian gulf.

Teheran 2017: Nassredin Shah och Golestanpalatset

Vi utforskade Nassredin-shahs Golestanpalats och åkte alpin turskidåkning på berget Tochal som reser sig över staden.

Kaukasus 2018: Genom Ryssland till Azerbajdzjan

Vi färdades med båt från Stockholm till Finland och därefter med tåg genom Ryssland och Georgien till Baku i Azerbajdzjan, följandes Sven Hedins färdväg från 1885.

I många år har jag drömt om att resa i Sven Hedins fotspår. Jag vill återuppleva hans äventyr, finna platserna han avbildade för att ta nya fotografier med exakt samma motiv och därigenom kunna jämföra hur natur- och kulturlandskapet har förändrats över ett århundrade.

Lars Larsson

National Geographic-utforskare

Lars Larsson - Utforskaren

Vi möter upp färdvägen vid den sydöstra änden av den vidsträckta keviröknen. Vi använder hans egna kartor för att hitta de lägerplatser och de positioner varifrån han avbildade landskapet. Han var en outtröttlig arbetsnarkoman. Genom att hela tiden anteckna kompassriktningar och räkna sin kamels steg, kartlade han landskapet. Resan genom persien resulterade i 232 kartblad.